Nio böcker inom sakprosa har det blivit sedan debuten 1996. De har alla handlat om det förflutna på ett eller annat sätt; om forntida landskapshistoria och arkeologi, om medeltida kyrkor och riksbildning, om 1800-talets nationalmyt och 1900-talets rasbiologi. Den nya boken är friare formen, en essäbok med personliga betraktelser om kulturarv.

---

Botvid. Den förste svensken. (juli 2025)

Botvid levde i en tid av stora omvälvningar, det berättas att hans föräldrar var hedningar men att han själv var kristen. Efter sin död blev han vördad som martyr och helgon i tidig medeltid. Det skrevs en helgonlegend om hans liv. Den texten gör att vi kan veta en del om Botvid, betydligt mer än om andra som levde vid den här tiden. Visserligen handlar legenden om märkliga mirakel, vita duvor och gudsingripanden. Men texten innehåller annat också, som gör att det möjligt att förstå mer om Botvids tid och den värld där han levde.

Minnet av Botvid tog form på 1160-talet, just då Sverige var ett nyskapat kristet rike, och Sankt Botvids minne användes till att sända ut ett budskap. En idé om ett samlat folk. Här var inte två folk eller tre folk, utan ett, angav Botvidlegenden. Rikets förste ärkebiskop, Stefan, lyfte fram Sankt Botvid som en folklig ikon och symbolgestalt, och uppmanade folket i riket – svenskarna – att be till Sankt Botvid.

Minnesbrunnen. Om helgon, skallmätare och hotet mot demokratin. (augusti 2022)

Fem essäer belyser här teman som glömska, spårtydning och minnets återkomst. Det kan handla om antropologen Gustaf Retzius märkliga resa på den finska landsbygden, om trädgårdsväxternas och fotografins historia, om det medeltida helgonet S:t Botvid eller arvet efter arbetarrörelsen. De historiska nedslagen blir också en språngbräda ut i samtiden och framtiden.

Det handlar om hur minnet och glömskan går som stora vågrörelser genom samhället. Och hur vårt sätt att minnas, av flera olika skäl, nu håller på att förändras.

Det pågår en kamp om minnen just nu. Vi lever med ett försåtligt men reellt hot, där kulturarv riskerar att kidnappas för politiska syften. Så det gäller att vara på sin vakt. Se till att berättelserna om de minnen vi delar förblir så komplexa och mångbottnade som de faktiskt är.

Trådarna i väven.
På spaning bland minnen och kulturarv i Sverige. (april 2019) 

Svenskt kulturarv kan man tänka på som ett slags mentalt universum. Ett inre landskap av berättande som ständigt förändras, från mormors läsning i folkskolans läsebok till digitalt berättande idag.

Runt om i landet har jag mött människor som berättar om sina hemtrakter. Vid kulturföreningar, bygdegårdar, bibliotek och museer har de visat mig minnen de vårdar och historier de håller vid liv. Och jag har börjat tänka på Sverige som en väv som kommer rullande fram ur det förflutna och fortsätter mot framtiden.  En samhällsväv vi fått i arv och som vi snart ska lämna vidare. Men det gäller att vara på sin vakt. Det pågår en dragkamp om som vad som bör räknas som svenskt kulturarv. Min önskan är att berättandet ska fortsätta utvecklas i frihet. Och att kulturarvet ska få vara just så komplext och mångbottnat som det faktiskt är.

”En läsfest för den som vill förstå sin svenska samtid och historia! Så vill jag beskriva denna essäväv… Det är helt enkelt lysande stilistik.”

Maria Nyman, recensent Bibliotekstjänst. Läs mer.

Käraste Herman.
Rasbiologen Herman Lundborgs gåta. (2015)

Ledaren för världens första statliga rasbiologiska institut 1922-35, läkaren och professorn Herman Lundborg i Uppsala, talade hotfullt om rasblandningens degenererande effekter men fick i hemlighet barn med en kvinna av ”fel typ” i Lappland. Nominerad till Augustpriset. Läs mer.

Utgiven på tyska i översättning av Krister Hanne 2019.

 

Försvunnen värld.
Om den största arkeologiska utgrävningen någonsin i Sverige. (2011)

Den här boken slutar där många andra böcker om forntiden börjar. Arkeologer har upptäckt en blomstrande värld som funnits under årtusenden som för de allra flesta är okända, och som i äldre historieböcker beskrivits som tomma, avfolkade och ”försvunna”.  I samband med att E4 mellan Uppsala och Tierp fick en ny sträckning utfördes Sveriges i särklass största arkeologiska projekt. Där den nya motorvägen skulle byggas – längs en sträcka av åtta mil – blev marken först fingranskad av ett hundratal arkeologer. Med fotografier av Claes Gabrielson. Utnämnd till ”Årets bok om svensk historia”. Läs mer.

Det rena landet.
Om konsten att uppfinna sina förfärder. (2006)

Varför blev just Sverige en spetsnation inom rasforskningen i början av 1900-talet? I en bred skildring som sträcker sig från romarriket under århundradena efter Kristi födelse till Sverige i skuggan av andra världskriget eftersöks svaret på frågan. Fängslande, skrämmande – men också med inlevelse och humor – berättas om hur det gick till när svenska vetenskapsmän, konstnärer och författare skapade bilden av svenskarna som ett folk med unik härkomst. Läs mer.

I miraklers tid.
Bland madonnor, stenhuggare och helgon i medeltida kyrkor. (2003)

Följ med på en idéhistorisk resa in i några oväntade sammanhang kring våra allra äldsta hus, de medeltida kyrkorna som räknas i tusental över landet. En berättelse om den medeltida världsbilden och om hur kyrkorna ofta står egendomligt nära hedendomen, omgivna av gravhögar och runstenar.Med fotografier av Claes Gabrielson. Utnämnd till ”Årets bok om svensk historia”.  Läs mer.

Tusenårsresan. (1999)

Mitt ibland oss – i vår egen tid – finns rester av liv som tilldragit sig just här för mycket länge sedan. Spåren av den världen är också en del av vår värld och vår tid. Den som ger sig ut för att söka spåren efter de människor som levde här för tusen år sedan finner att resterna efter dem är spröda och flyktiga. Men det går att få syn på dem för den som försöker vara en skarpsynt och känslig iakttagare. Följ med ut i landskap som ruvar på en tusenårig historia. I et personligt urval av platser och föremål närmar vi oss med skärpt blick de människor som levde här en gång. Fotografier av Claes Gabrielson. Läs mer.

Spåren av kungens män.
Om när Sverige blev ett kristet rike mellan vikingatid och medeltid. (1996)

Omkring år 1000 talas det på runstenarna om personer som tillhört den speciella gruppen kungsmän i samhället. Vilka var dessa kungens män? Vilken kung tjänade de och hur såg det samhälle ut där de levde och verkade. På senare år har det spröda kunskapsstoff som finns från skifet mellan vikingatid och medeltid börjat tolkas på nytt. Maja Hagerman målar utifrån de senaste rönen upp upp en bred panoramabild där människor och företeelser i ett dramatiskt skede i vår historia träder fram. Vinnare av Augustpriset 1996. Läs mer.